40 år av slamförsök samlat på webben

Systematiska och unika fältförsök för att undersöka effekterna på mark och gröda vid spridning av avloppsslam på åkermark har pågått sedan 1981 och pågår fortfarande. Vad har vi lärt oss? Nu finns allt samlat på en ny webbplats.

Försöken har bedrivits vid Igelösa i Eslövs kommun och Petersborg utanför Malmö och har pågått i över 40 år. Man har bland annat mätt effekterna på skördens storlek, markens växtnärings- och metallinnehåll och upptag av tungmetaller i grödans ätliga växtdelar

– Under den långa tiden har vi kunnat gå riktigt på djupet och se vad som verkligen händer. Det har man inte gjort på så många ställen – det är världsunikt, säger Ulrika Dyrlund Martinsson, projektledare på Hushållningssällskapet Skåne.

Några av huvudresultaten av 40 års forskning

• Slamtillförsel har ingen påverkan på växtens upptag av tungmetaller
• Alla i försöken förekommande grödor ha svarat positivt på slamtillförsel
• Mullhalten är högre med slamspridning
• Slammets kvalitet har förbättrats kontinuerligt
• Studier av oönskade organiska ämnen, mikroplast och antibiotikaresistenta bakterier visar inte på några negativa effekter av slamtillförsel

– Slammet har förbättrats hela tiden. Vi har hittat de stora utsläppsbovarna och vi har ett fantastiskt fint slam idag, säger Agneta Thor Leander, VA SYD.

All information om forskningen finns nu på slamforsokenskane.se

Projektet är ett samarbete mellan VA SYD, Sysav Utveckling, Svenskt Vatten, Hushållningssällskapet Skåne och Trelleborgs, Svedala, Kävlinge och Staffanstorps kommuner.