Sex år sedan stormen Arvid dränkte Malmö – vad har hänt sedan dess?

För sex år sedan, den 31 augusti, drabbades Malmö av det största regnet i mannaminne och stora delar av staden översvämmades. På sex timmar föll två månaders nederbörd över Malmö och Burlöv. Över 2 200 hus och 3 000 bilar översvämmades. Vad har VA SYD och Malmö stad gjort sedan dess och hur ser framtiden ut? En kombination av fysiska åtgärder, kommunikation, forskning och digitalisering är huvudingredienserna i arbetet. Och, inte minst, samarbete med andra.

Skyfallsparker, biofilterbäddar och ett grönare Möllan – stora fysiska förändringar

Malmö stad och VA SYD driver många och nyskapande projekt i hela Malmö för att avlasta ledningsnätet och minska risken för översvämningar vid framtida extremregn. Några av alla dessa är:

• Söderkulla- och Fosietorpsparkerna har byggts om till skyfallsparker.
• Dagvattenparken i Hyllie.
• Utjämningsmagasinet i Djupadalsparken förebygger källaröversvämningar i Djupadal, Rosenvång, Nya Bellevue och Mellanheden.
• ”Hålet vid Risebergabäcken” – Översvämningsyta dit Risebergabäcken kan svämma över vid behov.
• Grönare Möllan ger området runt Möllevången fler träd och växtbäddar som kan ta hand om en del vatten. Flera fastighetsägare är också involverade och leder vattnet från husens stuprör till dessa så att vattnet kommer till nytta där, samtidigt som ledningsnätet avlastas.
• Iduns park är ett 1,2 hektar stort grönområde som omgärdar Hyllievångsskolan, barnen kan följa vattnets väg från taket via ett genomskinligt stuprör ut i dagvattendiket.
• Neptunigatans biobäddar gör plats för vattnet, renar det och är underlag för nationell forskning.
• Väderradarn på Dalby vattentorn kan hjälpa till att analysera regnmoln. Med hjälp av informationen kan VA SYD agera snabbare och styra ledningsnätet på ett mer effektivt sätt vid stora regn.
• I Limhamn testar Fastighets- och gatukontoret i Malmö stad ny överbyggnad på gator. Under den vanliga asfalten ligger luftig makadam dit gatuvattnet leds och fördröjs.
• Arbete pågår för att stora mängder outnyttjat dag- och grundvatten i ledningsnätet ska kunna användas till bevattning av kommunens parker.
• Genom att sätta en plåt på en del rännstensbrunnar hindras regnvattnet från att rinna ner i ledningsnätet. Vattnet får rinna vidare till ett ställe med mer plats vilket minskar risken för översvämning när det regnar riktigt mycket.

– Men hur bra dessa lösningar än är, så är det anpassningar i befintlig miljö. Det allra bästa är alltid att göra rätt från början när vi planerar och bygger, säger Pär Svensson, vattenstrateg på fastighets- och gatukontoret i Malmö. Skyfallsplan för Malmö, framtagen i samarbete mellan Malmö stad och VA SYD är en viktig del i hur vi ska arbeta framöver.

En förutsättning för att hantera de vattenmassor som bildas vid skyfall är ett helhetstänk i stadsbyggnadsprocessen – från översiktsplanering till detaljplaner och bygglov samt vid underhåll och ombyggnation. 

– En minskning av mängden hårdgjorda ytor i staden och mer träd och grönska är nödvändigt, men det är en stor utmaning i en stad som blir allt tätare bebyggd. Här behövs noggrann planering, nya lösningar och nytänkande i genomförandet, säger Tyke Tykesson, översiktsplanerare, stadsbyggnadskontoret.

Kommunikation och beteendepåverkan – fler behöver göra mer

70 % av marken i Malmö är så kallad kvartersmark, den allmänna platsmarken som kommunen har rådighet över utgör bara 30 %. Men, det regnar över hela staden och därför behöver också alla hjälpas åt för att göra plats för vattnet. Detta är en av grunderna i VA SYDs satsning Tillsammans gör vi plats för vattnet. Webb och sociala medier är bra för kunskapsspridning och inspiration, men satsningen är mer offensiv än så.

– Att få till stånd beteendeförändring är ett långsiktigt och långsamt arbete, säger Nina Steiner, kommunikatör på VA SYD. Vi behöver finnas där malmöborna finns. Därför har vi varit med på allt från Stora Villamässan och Malmö Garden Show till konstprojektet Urban Window Gallery. Vi ser en kraftigt uppåtgående trend i att fler och fler villaägare anpassar sina trädgårdar för att skörda regnvatten och kunna hantera större regn.

Satsningen riktar sig till såväl villa-och radhusägare som bostadsrätter, hyresvärdar och kommersiella verksamheter.

– Vi försöker matcha behoven hos dem vi vill nå – ekonomiska incitament är bra för villor, medan vår expertis är viktigare för till exempel bostadsrättsföreningar. Vi är öppna för förslag och anpassar gärna samarbetena efter vem vi har att göra med, säger Kristina Hall, programledare för Tillsammans gör vi plats för vattnet.

Forskning och utveckling – framtiden är digital

Ju bättre prognoser för både väder, havsvattennivåer, flöden, översvämningsrisker och annat det går att få, desto effektivare och mer proaktivt blir arbetet. Genom att utnyttja, och kombinera, ny som gammal kunskap och teknik på ett smartare sätt kan vi få bättre kontroll på ledningsnätets och anläggningarnas status utan att gräva eller undersöka på plats.

– VA SYD, tillsammans med Enivdan, utvärderar till exempel en metod där vi med hjälp av maskininlärning kombinerar data från väderradarn i Dalby med känd data om avrinningsområdet för att på ett effektivt sätt lokalisera områden som bidrar med tillskottsvatten. Detta är ofta tidskrävande och kräver stora undersökningsinsatser, om metoden fungerar kan vi snabbare hitta potentiella områden och då lägga undersökningsresurserna på rätt plats. Metoden hoppas vi också kunna använda för att följa upp effekten av genomförda åtgärder, säger Susanne Steen Kronborg, utvecklingsingenjör på VA SYDs digitaliseringsenhet.

Forskning inom området är viktig, till exempel tar Future City Flow-projektet i höst fram en realtidsmodell i drift som på sikt ska kunna styra, hitta och utnyttja tillgängliga volymer i ledningsnätet och då kunna minska risken för översvämningar. Sweden Water Research är NSVAs, Sydvattens och VA SYDs gemensamma forskningsbolag. Salar Haghighatafshar disputerade 2019 med en avhandling om blågröna dagvattenlösningar som en viktig komponent för att undvika översvämning i städer – om det används på rätt sätt. Den 1 september startar projektet REWAISE där den svenska delen tillsammans med bland annat Malmö stad och Lunds universitet, ska hitta nya sätt att återvinna och använda vattnet smart. Det kan skapa mer plats i ledningsnätet och jämna ut topparna när det kommer mycket regn. Flera examensarbeten har också skrivits om ämnet i samarbete med VA SYD.

Samarbeten på nationell nivå

Genom den nationella branchorganisationen Svenskt Vatten medverkar VA SYD frågor kring branschstandard, -direktiv och lagstiftning. VA SYD har också regelbundna avstämningar och erfarenhetsutbyte med systerverksamheterna i både Göteborg och Stockholm.

Ett gigantiskt tillsammansprojekt

Sammanfattningsvis är arbetet på rätt väg, gör stora och ständiga framsteg. Men, det sker i motvind med ett föråldrat ledningsnät och en lagstiftning som inte hängt med. Förtätning, mer hårdgjort i städerna och brist på ytor att använda som översvämningsytor påverkar också. Ett paradigmskifte behöver ske där alla ser på vattnet i staden som en värdefull resurs och tar vara på det. Ensam är inte stark, för att möta framtidens utmaningar behöver alla som bor och verkar i staden, såväl privata som offentliga aktörer, samarbeta.