Slamcertifiering hos VA SYD knyter samman kretsloppet

Hos VA SYD är avloppsslammet från våra avloppsanläggningar Sjölunda, Klagshamn, Ellinge, Källby och Södra Sandby, sedan flera år tillbaka, certifierade enligt den nationella certifieringen Revaq. Det är en kvalitetsstämpel för att växtnäringen i slammet ska kunna återföras till jordbruk. Näringsämnen återförs från stad till land för att sluta kretsloppen av näringsämnen.

Certifieringen är framtagen på initiativ av Svenskt Vatten tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, Lantmännen och Svensk Dagligvaruhandel och den påvisar att VA SYDs hantering av inkommande vatten och avloppsslam lever upp till specificerade krav för att uppnå en högre kvalitet och ett arbete med ständig förbättring. 

För att minska utsläpp och få ett ännu renare slam behövs informationsinsatser mot industrier, företag och hushåll. Det arbetet kallas ”Uppströmsarbete” och är en långsiktig och hållbar lösning att minska miljögifterna i samhället.

Vad är egentligen slam?

Under reningsprocessen vid avloppsreningsverken bildas rötslam som är en viktig restprodukt. Slammet innehåller stora mängder biologiskt nedbrytbart material och växtnäringsämnen.

Då slam är näringsrikt används det ofta som gödselmedel (växtnäring), främst som fosforkälla, på jordbruksmark. Fosfor är nödvändigt för tillväxten av odlade grödor. Slam ser ut, och känns, ungefär som mullrik jord när det är klart för spridning på åkermark. Mullrik jord bevarar fukt väl och har positiva effekter på odlingen.

Nationella miljömål styr miljöarbetet

I Sverige har vi höga krav på avloppsrening. Regeringen har beslutat att senast 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark. Genom att använda avloppsslam i jordbruket kan vi uppnå detta inom angiven tid. Förtjänsten med slamspridning är att det hjälper till att få ut näringen från slammet på åkermark. Det är då kretsloppet mellan stad och land kan slutas.

Världsunika försök - 30 års erfarenhet

VA SYD har gjort fältförsök i 30 år på åkerarealer i Lund och i Malmö. I försöken har vi systematiskt studerat slammets inverkan på mark och gröda och resultatet visar entydigt att kadmiumhalten i grödan inte ökar på grund av slamspridning.

Försöken visar positiva effekter av slamspridning. Till exempel får jorden en ökad mullhalt vilket gör att den blir mer lättbrukad med bättre egenskaper som att jorden bevarar fuktighet bättre.